Fröken byxlös

Brukar du vara med om det? För mig händer det då och då. Oftast när jag är på väg från Balettakademin och ska ta tåget hem till Uppsala. Folk kollar konstigt. Som att de ser något som inte riktigt passar in i bilden. Okej, ska prata i klartext. Det jag menar är att jag ofta kan uppleva att folk tittar, tittar lite för länge alltså. Och det känns inte särskilt bra. Det är som den klassiska drömmen om att man glömt ta på sig byxorna när man är på väg till skolan. Så känns det. Min hjärna går på högvarv och arbetar febrilt för att försöka komma på om jag glömt ta på mig något, eller om jag kanhända har något i ansiktet? Svårt att avgöra. Men, oftast så ser jag precis ut som vanligt (förutom att ja kanske ser lite dåsig och borta ut efter en lång dans-dag). Så, det måste alltså vara inbillning, eller? Jag kan omöjligt tro att jag är den enda som känner mig uttittad på detta sätt. Nej, det måste vara inbillning. Det är nog det, helt klart.





Nåja, ska mumsa klart på mitt digestivekex för att sedan
 dra iväg och göra stan osäker. Jag skall alltså övningsköra.
Nej då. Inte nej till att övningsköra, men nej till att jag
skulle göra stan osäker.
Jag ÄR en bra förare. Försöker hålla mig positiv
(trots att ja en gång faktiskt nästan kört in i ett träd,
och ner i ett dike när jag tänker efter). Äch,
sånt får man ta med en klackspark.
Det är ju så att man lär sig av sina misstag, eller hur?


Later!

Kommentarer
Postat av: Rebecka

Haha, jag vet verkligen vad du menar. Jag har också kännt sådär massor gånger. Man tänker: antingen är jag fruktansvärt snygg idag eller (det mer troliga) något är verkligen fel på mig nu... :P

2009-01-11 @ 17:02:00
URL: http://rebeckah.blogg.se/
Postat av: Sandra

Du kommer klara körtkortet, garanterat! :)

2009-01-12 @ 20:26:21
URL: http://sandramariah.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0